Nu börjar jag igen

Längesen! Mycket har hänt. Inte så mycket utanpå, men inuti. Senaste året kan beskrivas som att ha stått inträngd i ett hörn med högt stresspåslag helt oförmögen att ta sig någonstans. Det har med andra ord inte varit så härligt. Men som alltid kommer förändringarna i skov - det slår aldrig fel! - och nu händer allting samtidigt.
 
Under de senaste kvävande månaderna har jag febrilt försökt hitta vägar till att förändra tillvaron. Jag har bland annat letat större lägenhet åt oss, ansökt till utbildningar och funderat på hur vi ska göra med det här med Portugal. Inga lösningar har funnits i sikte och jag har försökt vara mindful och kolugn för att inte brisera av ovissheten. Men så smällde det till i helgen. Plötsligt är jag inne i ett lägenhetsbyte till en stor trea i barnvänligt område. Jag kommer även med stor sannolikhet in på distansutbildningen jag sökt, vilket betyder att vi skulle kunna spendera flera månader i Portugal. Till Portugal åker vi också nästa vecka och stannar till i mitten av sommaren. Väl hemma blir det förhoppningsvis flytt till trean och sen går jag från heltidsjobb till studier. Gah!
 
Från stiltje till full framåtrörelse. Jag hinner knappt med i svängarna. Den här stressen min stackars kropp utsätts för är verkligen inte hälsosam. Jag hoppas på att bara få vara snart. Bli lite nöjd och buddhistisk. Bo in mig någonstans. Det är mitt högsta mål i livet just nu. Att skapa ett riktigt hem åt mig och de mina.
 
Men först packa. Nästa vecka väntar familj, värme och sol i Portugal.
Dagbok | |
Upp